Kommer fula solparker bromsa omställningen?
Estetikens betydelse för acceptans av agrivoltaiska solparker i jordbrukslandskapet
Om projektet
Syftet är att undersöka estetikens betydelse för olika landskapsanvändares acceptans av agrivoltaiska solparker. I en agrivoltaisk solpark kombineras jordbruk och solenergiproduktion. Solparkernas utseende kan väcka lokal opinion. Innovation Leadership Group leder detta treåriga forskningsprojekt med forskare från KTH Strategiska hållbarhetsstudier och Mälardalens universitet som projektpartners. Projektet adresserar ett existerande forskningsgap.
En tvärvetenskaplig arbetsgrupp ska arbeta med fältstudier och fokusgrupper. Fyra framtidsprototyper kommer att tas fram för att visa på alternativ, synliggöra normer och skapa dialog med olika intressentgrupper. Målet med projektet är att med ökad kunskap kunna förebygga ett framtida bakslag i opinionen kring agrivoltaiska solparker på jordbruksmark. Projektgruppen består av Jan Rydén Bonmot, ILG, Klara Adolphson, ILG, Anna Magnusson, ILG. Från KTH, Strategiska hållbarhetsstudier deltar Dr. Karin Ehrnberger och Dr. Loove Broms, KTH och från Mälardalens Universitet Dr. Pietro Elia Campana. Projektet har finansiering från forsknings- och innovationsprogrammet Design för energieffektiv vardag som drivs av Energimyndigheten:
https://designforenergi.se/portfolio/vackra-solparker-estetikens-betydelse-for-acceptans-av-agrivoltaiska-solparker-i-jordbrukslandskapet/
Hur skapas social acceptans för solparker i jordbrukslandskap?
När solenergi och jordbruk kombineras i så kallade agrivoltaiska solparker uppstår inte bara tekniska utmaningar, utan också frågor om upplevelse, värde och acceptans. I forskningsprojektet "Estetikens betydelse för acceptans av agrivoltaiska solparker i jordbrukslandskapet", undersöker vi just detta.
Anna Magnusson, senior rådgivare på Innovation Leadership Group och medlem i projektgruppen, har genomfört intervjuer med lantbrukare, myndigheter och intresseorganisationer för att förstå hur olika aktörer upplever solparkernas påverkan på landskapet.
Vi ställde några frågor till Anna om vilken roll samskapande spelar i arbetet.
Varför är det viktigt att involvera de som använder landskapet?
– Om vi vill nå långsiktig social acceptans måste vi förstå dem som faktiskt lever och arbetar i landskapet. Det är de som avgör om en förändring upplevs som relevant, rimlig och meningsfull. Genom att involvera dem tidigt kan vi forma lösningar som både fungerar och accepteras.
Vilken roll spelar samskapande i projektet?
– Vi sitter inte på svaren i förväg. Projektet är till för att ställa frågor och fånga in olika perspektiv, från brukare, aktörer och boende. Det är först när vi öppnar upp processen för fler röster som vi kan närma oss lösningar med verklig bärkraft.
Vad hoppas du att forskningen kan bidra till?
– Att vi börjar angripa energiomställningens utmaningar mer tvärvetenskapligt. Genom att samla olika typer av landskapsanvändare och perspektiv skapar vi en mer nyanserad bild av vad som krävs för att solparker ska accepteras och fungera på riktigt. Det är först när vi integrerar tekniska, sociala och estetiska dimensioner som vi kan skapa lösningar som håller, både i teorin och i praktiken.
Referensgruppsmöte
Just nu pågår viktiga samtal i vår referensgrupp inom forskningsprojektet “Estetikens betydelse för acceptans av agrivoltaiska solparker i jordbrukslandskapet”.
Vi bad Jan Rydén Bonmot, projektledare, berätta lite mer om syftet med referensgruppsmötet och vad det pratades om under eftermiddagen.
Vad gjorde ni på referensgruppsmötet?
– Vi i projektgruppen berättade om arbetet hittills, till exempel om den utländska forskning som vi har hittat, och de svenska intervjuer vi har gjort med olika sorters “landskapsanvändare”. Dessutom hann vi med en kort workshop som gav en mängd nya uppslag.
Vilka nya insikter fick du under eftermiddagen?
– En viktig insikt var betydelsen av att vi hittar designlösningar för solsambruk som fungerar även för storskaligt jordbruk. Skalan i sig är en estetisk utmaning. Vi lockas ofta av det småskaliga, men den stora skalan behövs också för produktion av både energi och livsmedel.
På vilket sätt kommer referensgruppen att delta i projektet?
– Genom att samla aktörer från akademi, offentlig sektor och näringsliv får vi in perspektiv som utmanar, nyanserar och fördjupar vår förståelse och hjälper oss att rigga för verklig förändring. Perspektiven är en viktig del för att förankra forskningen i verklighetens behov, utmaningar och möjligheter.
I vår referensgrupp ingår Jenny Althoff, prorektor för utbildning och samverkan samt lektor i design vid Konstfack, Thomas Börjesson, enhetschef för tillväxtenheten vid Länsstyrelsen Örebro län, Fredrik Gran, chef för B2B och internationell försäljning på Midsummer, Carmen Redondo, verksam inom systemutveckling på OX2, Jacinto Sá, professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet och Chief Science Officer på Peafowl Plasmonics, samt Jakob Söderström, innovationschef på Lantmännen.
Riskerar fula solparker att bromsa omställningen?
Pressmeddelande 2024-09-12
Solparkers utseende kan väcka lokalt motstånd, särskilt på jordbruksmark. Folk tycker det är fult helt enkelt. Utbyggnaden av solenergi bromsas. Men fram till idag saknas forskning om design och acceptans. Nu startar vi ett forskningsprojekt om hur solparker uppfattas, hur de kan bli mer estetiskt tilltalande – och därmed accepteras i högre grad. Projektet kommer att arbeta med framtidsprototyper och spekulativ design. Vårt fokus är agrivoltaiska solparker, alltså där jordbruk och solenergi kombineras.
Vi är stolta att meddela att ILG har blivit beviljade medel från Energimyndigheten för ett nytt designforskningsprojekt i samarbete med Mälardalens universitet och KTH Strategiska hållbarhetsstudier! Projekttitel: “Estetikens betydelse för acceptans av agrivoltaiska solparker i jordbrukslandskapet”.
Projektet kommer att löpa under tre år. Med så kallade “agrivoltaiska” solparker kan man samtidigt producera både mat och solenergi på värdefull jordbruksmark.
– På pappret är då alla praktiska problem lösta. Men solparkernas utseende kan ändå väcka lokalt motstånd. Folk tycker det är fult helt enkelt. Finns ett lokalt motstånd så blir det inga, eller åtminstone betydligt färre, solparker byggda, säger Jan Rydén Bonmot, projektledare och senior rådgivare på ILG.
Projektet vill förebygga ett framtida bakslag i opinionen kring solparker på jordbruksmark och möjliggöra en snabbare omställning till ett energi- och resurseffektivt samhälle genom att forska på designens betydelse för vilka solparker folk accepterar och vilka man inte vill ha. Idag saknas forskning på det. Efter fältstudier och fokusgrupper tar en tvärvetenskaplig grupp fram flera framtidsprototyper som kan synliggöra normer, visa alternativ och skapa dialog i frågan.
– En nyhet i projektet är att vi kombinerar forskning genom intersektionella perspektiv, spekulativ design och forskning om agrivoltaisk solenergi i en svensk kontext, säger Karin Ehrnberger, Dr, KTH Strategiska hållbarhetsstudier.
– Vi kommer att utvärdera olika innovativa designförslag med exempelvis färgade och halvtransparanta paneler utifrån energiprestanda och deras skuggningseffekt på grödorna, säger Pietro Elia Campana, Dr, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik , Avdelningen för hållbara energisystem, Mälardalens universitet.
Projektet har beviljats forskningsmedel från Energimyndighetens utlysning “Skapa nya lösningar för ett resurseffektivt samhälle med hjälp av design och beteendevetenskap.” och pågår fram till 2027.
Projektgrupp: Projektgruppen består av Jan Rydén Bonmot, ILG, Klara Adolphson, ILG och Anna Magnusson, ILG. Från KTH Strategiska hållbarhetsstudier deltar designforskarna Dr. Karin Ehrnberger och Dr. Loove Broms, från MDU deltar Dr. Pietro Elia Campana, ledande forskare inom agrivoltaiska solparker i Sverige.
Referensgruppen består av:
Jenny Althoff, lektor i design och prorektor, Konstfack
Thomas Börjesson, Enhetschef Tillväxt, Länsstyrelsen Örebro län
Fredrik Gran, Head of B2B and International sales, Midsummer
Carmen Redondo, Systems development, OX2
Jacinto Sá, professor Physical Chemistry, Uppsala universitet, medgrundare och CSO/CIO på solenergiföretaget Peafowl Plasmonics AB
Jakob Söderström, Innovation manager, Lantmännen
Kontaktperson: Jan Rydén Bonmot, projektledare och senior rådgivare på ILG, e-post: jan@innovationleadershipgroup.se